Tuesday, June 30, 2009

Fred och kärlek är ungdomens budskap

Har avverkat årets festival, Peace and Love i Booorlänge. Vi hade bunkrat med brassestol, ölkorv, liggunderlag, öl och parasoll förstås - allt för att få den optimala festivalupplevelsen. Listan av konserter var som ett eget komponerat blandband med allt det goda från ett smörgåsbord av bara det allra flottigaste och dyraste. Lykke Li, Moneybrother, Ratatat, M83 med flera bjöd alla på galna dansformationer. Till Sofia Karlsson fick jag känna mig riktigt blödig och släppa en tår samtidigt som jag nynnade på Flight of the Conchords..."I'm not crying, I'm just cutting onions".

Jag vet att jag brukar använda mig flitigt av "ja, man är ju inte 20 längre" men här var väl egentligen första gången som det verkligen passade in. Känns ju hemskt att säga att man vid 21 års ålder känner sig medelålders till skillnad från de omkring, då har man hamnat fel. När jag, Carro och Bella gick förbi ett tält med ett gäng teens ropar de efter oss varpå vi svarar något i stil med, "lammkött ain't for us". Till svar får vi "vi är artooon". Ut ur mig kommer utan att jag kan stoppa det såklart "ja men man är ju inte 20 längre" och blixtsnabbt kastar en av de i ansiktet på mig "HA, du har ju aldrig ens varit 20". Där satte vi punkt.

När jag tänker på helgen med Fred och kärlek och två nätter i tält ser jag hur vi på lördagens morgon kommer upp och det fortfarande är lugnt omkring oss bland tälten där alla är döda efter gårdagens upptåg. Vi sätter oss och har det fint i några solstolar och under ett parasoll och tunar in Melodikrysset på p4 som sig bör en härlig lördag morgon. Ut över campingen skrällar Anders Eldemans stämma ut och hittar på kluriga frågor om hunden Lurvas och en instrumental "Du är min man". Samtidigt lägger någon vid vårt tält en patiens och gårdagens tidning ligger framme för frukost läsning. Livet är allt bra härligt.



Båt är bra fint. Efter en dag vid Playa del Skuthamn tog Karlsson med oss ut i sin skuta. Som ett barn på julafton så testade jag vattenskidor. Kul som attan men jobbigt som bänkpress. Så träningsvärken har suttit där den hör hemma kan man minst säga. Tack vare ett gäng översociala vänner så blir det mycket badande och jag är den första att haka på. Hoppas, hoppas bara att vädret håller i sig nu till semestertiderna som de säger över kaffet på jobbet.

Tuesday, June 16, 2009

Tager du, JA!

Vilken helg, helt okej och mer därtill. Fick ett fint bubbel hos Jennie på fredagen som fortsatte hos mig i galenskap. Skåpbilen rullade sedan mot trädgårn' och där slog vi klackarna i det skumpa nedstänkta taket och riverdance-steppade mot den kletiga heltäckningsmattan.

Oj men lördagen erbjöd kussen Ullis och Patriks bröllop i Nynäshamn. Jag vill också gifta mig. Sällan jag blir så blödig som när man ser andra gråta. Det blev karnevalgång ut till klipporna med kazoo där de vigdes inför den fina grå himlen och man hörde vattnet klucka. Jaa, kan det bli bättre? I brist på riskorn flög snabbmakaronerna runt det nygifta paret. Dansgolvet blev grymt bra och jag fick skaka loss med kusiner och syskon och det hela avslutades med varmkorv som grädden på moset så att säga.



Föresten mitt golfteoriprov gick vägen. Så nu har jag bara uppspelet kvar. Det svåraste men jag är ändå ett steg närmare det där kortet.

Monday, June 8, 2009

Kvällskurs is the shit

Igår var en stor dag, det var ju val! Det är lite speciell känsla att gå in där i gamla skolan och lägga en röst som förändrar Sverige... Hm ja riktigt så kanske det inte är, ska inte överdriva men jag känner ändå stort ansvar. Det är lite av en vuxengrej känns det som, lite som att kunna dricka ett glas vin med någon eller att gå ut och gå med en annan.

En annan vuxengrej är att gå på kvällskurs, ensam!
Check!

Känns som om jag numera tillbringar stor del av min lediga tid på golfbanan ihop med Jerry, Jonny, Kenneth, Sanchit och gänget. Det är ett skönt gäng på 40+ som verkligen håller låda. De drar skämten som säkert varje medelålders man drar på kurserna. Men vi har det kul ihop, funderar på att bjuda hem alla goa glada på en räkfrossa eller om Kenneth får stå för en pubkväll i hans gillerstuga.

Saturday, June 6, 2009

Jobbar på fabriken

Yes, jag har fått jobb! Jo så är det, ett tvättäkta sju till fyra kneg. När allt såg ut att bli en sommar i tristess. Hade verkligen sett framemot att bli ett hemmabarn med en lugn sommar utan tidiga morgnar med jobb. Men efter några veckor i lugnet började känslan av onyttighet smyga sig på som en lömsk figur bakom min rygg. Inte för att jag inte hade något att göra, herrn och frun i huset har snabbt kommit med en ny uppgift när jag fullföjt en annan.
Det är nog ombyte av miljö jag saknat. Nu när det inte blev hemtjänst, vem ska jag då diskutera väder med varje dag, höra hur barnen trivs eller varför inte lyssna till klassiker kommentaren, något i stil med att "karlar inte kan göra det direkt som man ber de om, för jag lät disken stå men tog han den....?". Men jag ska inte gå och vara ledsen, ABB also got it going. Nog för att jag blivit kallad en "kontorsråtta" så har fikarasterna på Reflexen fortfarande sitt att komma med. Här kanske inte "gubben"/"min karl" diskuteras fullt så mycket men HVDC har sina guldkorn. Varför inte 45-årig man som irriterar sig över att fotboll, hockey och handboll får så mycket utrymme i media. Så när han berättar om hans arrangerande av taekwondo-VM i Göteborg och hur inte en enda journalist dök upp eller när han drömmer tillbaka till när Sverige slog en japan i karate så kan jag inte annat än bli medryckt i hans rörande beskrivning. Att vissa sporter diskrimineras är ju usch och fy, vilket blir ungefär mitt svar på hans långa utläggning, "ja nej så ska det ju inte vara", eftersom jag har lite svårt att känna riktigt så starkt för det hans hjärta brinner för, kampsporter har väl aldrig riktigt varit min grej...
Efter två dagar som administratör kände jag att det var skönt med helg. Inte sagt att jag tröttnat men mycket nytt tåls att tänka på men ska bli kul att kunna göra lite själv men det kommer ju mer och mer, gjorde min första reseräkning själv igår, yees!

När jag kom hem igår på natten hade jag punka. Bilen pyste så jag trodde det var motorn men det visade ju sig vara däcket. Så nu är det helt platt men Carl och Martin använde sina magicfingers även kallat domkrafter och fick av däcket som satt som berg i Volvon.

Måste sova, det finns för lite tid på kvällen. Det är sjukt, kvällen går alltid så fort. Det är som om man tar av kvällen och ger till förmiddagen, not ok!