AngkorWhat?

Angkor Wat, vilket stalle. Vi hade bestamt oss for att upptacka de stora tempelomradena med cykel och det var perfekt. Gled runt mellan tuctucsen och klattrade pa lite tempel emellanat. Pa vissa stallen var vi helt ensamma och kunde klattra runt lite som vi ville bland de stora rotterna som borjat klattra sig in i templen. Traffade nagra munkar pa vagen hem fran Angkor Wat och vi fick oss en trevlig pratstund. Nar munkarna skulle ta kort pa mig ihop med en av munkarna skulle jag lagga armen om honom, som ett akta "hela ganget" foto. Istallet for att lagga sin arm om mig vilket jag forvantade mig flog han ivag som om jag vore pestsmittad och den andra munken ropade, "you can't touch a monk". Hoppsan sa jag och vid nasta fototagning fick han sta pa betryggande tva decimeters avstand for att inte riskera nagot.

Pa kvallen fortsatte turen till nasta heliga plats i Siem Reap, AngkorWhat? bar. Namnet gav manga tillfallen till missforstand men var mer overbefolkat an de riktiga monumenten och hade betydligt hogre ljudniva.

Har bytt ett rorigt Kambodja mot ett valdigt lugnt och stillsamt Laos. Flog namligen till Luang Prabang igar och har hittills inte slutat att imponeras av det har fina lilla landet. Har fatt mig en kanelbulle, en buffe for 5 kr, en utomordentligt trevlig cykeltur och for att inte tala om de snalla oranga munkarna som vandrar runt i den lilla staden. Overallt i Luang Prabang star det smoke free area och det foljs nog ganska bra for de enda jag sett roka ar tro det eller ej...nagra munkar.

Grytan lopte amok

Kampot, en tillsynes lugn och fridfull stad pa Kambodjas landsbygd som lag vackert langs med en flod och bara tva mil fran havet. Ju mer vi upptackte av staden forandrades dock var idylliska bild. Mitt bland alla sma hus och hostel reste sig en tva meter hog mur, toppad av flera varv av staltrad. Innanfor murarna gomde sig Kampots fangelse vilket mer liknade ett museum fran 1800-talet an ett anvant fangelse. Vi smog oss runt sa nara vi vagade for vi ville inte reta upp vakterna som satt i sina vakttorn och spanade ut over omradet. Innifran hordes rop och det kandes ratt skont att vart guesthouse lag pa andra sidan staden. Pa vagen hem i sakert avstand fran fangelset fick vi se Kampots morka sida, alla hundar. I Kampot liksom andra delar av Kambodja har varje hushall en hund som vaktar utanfor egendomen varje kvall och de ar minst sagt gastvanliga. EFtersom Kampot saknar gatubelysning blev hemvagen en skrackfylld vandring nar hundarna gick ihop i gang och kommunicerade med varandra mellan stadens kvarter. Efter att ha blivit upplard med att alla hundar utanfor Sveriges granser har rabies blev varje mote med en hund som gick til anfall som att se doden i vitogat. Med en sten i handen och Maria svingandes med sin vaska lyckades vi kampa oss igenom gatloppet.

Kampot ligger granne med Bokor national park, vilket var en stor och fin djungel med en Hill station pa toppen. Dar hade fransmannen under 1920-talet byggt kyrka, casino och lite annat men som nu var lamnat ode efter Roda khmerernas invasion. Det var riktigt haftigt att smyga runt i de ode danssalarna och receptionerna och de tidigare sakert sa vackra vaggarna pryddes nu av skjuthal och kallaren hade blivit omgjord till fangelsehalor. Lunchen intogs pa Hill stationen och till mat var det en god khmerisk Amok gryta. Tyvarr hamnade den inte i min mun utan i mitt kna. Curry och beiga byxor gar inte sa bra ihop och min enda losning var att ta min sjal som ett hoftskynke for att var nagorlunda anstandigt kladd. Efter lunchen var det dags for ett vattenfall och lite vandring i djungeln. For att ta sig ner till vattenfallet var man tvungen att fira sig ner langs med tva stockar med hjalp av en lian. Nar jag precis tycker att jag galant glidit ner a la Tarzan stil halkar jag till och blir hangandes pa sidan i famnen pa en fransman som lyckats radda mig i sista sekund. Rod om kinder och diverse skadade kroppsdelar kommer jag loss och vandringen kan fortsatta in bakom vattenfallet. Trots skador pa hedern och benen kandes allt vart det nar jag stod innanfor det danande vattnet och ser djungeln skymta bakom.

Kampot fick mina byxor men i gengald bjod staden pa goda shakar, lite grottklattring och ett studiebesok pa en Khmerisk fodelsedagsfest. Mitt pa gatan i ett talt var det stort kalas och runt om stod massor av folk inklusive vi och tittade pa. Inne bland overflodet av mat och tarta sprang gatubarnen och norpade at sig tomburkar och mat som blivit kvarlamnad av gasterna. Konstigt att se kontrasterna sa tydligt som dar.

Nu befinner jag mig i Siem reap, Angkor Wats hemstad. Sa harnast ar det tempeltur som star pa programmet.

Heart of Darkness

Tredje gangen gillt, sitter annu en gang pa ett svettigt internetcafe fortfarande i Phnom Penh och andas in Asiens fuktiga luft. Phnom Penh har visat sig vara mycket mer ordnat och rent an vad jag hort fran olika hall. Det ar langa boulevarder, fina utsikter over vattnet och trottoarer till och med.

Har i Phnom Penh ar det Pol Pot som har varit reseplanerare och satt rutten over saker som skulle besokas. Grona Lunds temat med Vikingagungan har verkligen inte hallt i sig for dagens besok var sa langt fran Lustiga huset man kan komma.

Besokte Tuol Sleng, det okanda fangelset som gjordes om fran skola till tortyrplats. Det var svart att halla tararna borta nar man fick se alla korten pa manniskorna som hamnat dar och aldrig fick se utsidan igen. I samma veva besoktes aven Killing fields, ett fridfullt, gronskande omrade en och en halv mil utanfor staden som hade ett forflutet som inte overensstamde med dagens lugn. Overallt var stora djupa gropar, som kratrar i marken och vid flera stod skyltar som berattade om hur manga offer som fatt bli begravda dar. Mitt bland allt hemska stod ett stort minnesmonument som visade tusentals manniskoskallar och klader fran alla manniskor som fatt satta livet till pa den har platsen. Det var verkligen en helt overklig kansla att vandra runt dar med tanke pa vad som hant och nar jag kom fram till skylten "Please don't walk through the massgraves" visste jag inte vad jag skulle tanka och allt kandes helt sjukt. Var tuctuc forare, Kim tog med oss till Lighthouse orphanage, ett barnhem for fattiga khmerer ofta fran landsbygden som inte hade nagon annanstans att ta vagen. Vi kopte 50 kilo ris till barnhemmet, spelade volleyboll med pojkarna och fick se oss omkring pa omradet vilket var valdigt intressant.

Phnom Penhs uteliv har aven fatt sig en kontroll och det klarade testet. Pa det stora utestallet i staden bestallde unga khmerer in helror och namnet pa stallet, "Heart of Darkness" passade skrammande bra med tanke pa stadens historia.

Nasta hallplats blir Kampot, sa jag hoppas att jag det erbjuder en bra kompott av Kambodjas guldkorn.

Smaskar sjoborre och aker tidernas langsta Vikingagunga

Sitter pa ett svettigt internetcafe i centrala Phnom Penh i Kambodja. Framfor mig springer en 15 cm lang odla och ute pa gatan springer kackerlackorna och fladdermossen flyger over mig, allt ar som det ska alltsa. Anlande idag fran grannlandet Vietnam och det var en minst sagt lang resa langs med Mekongdeltat, tilv timmar for att vara exakt med samma vita kor och hus pa palar. Som om tyskan inte varit nog hamnade ett tyskt par pa samma bat som oss och inget ont om tyskar men... De tyckte att eftersom vi satt och sneglade i vara bocker medan vi akte och hade strandkanten vid vart fonster skulle vi byta med de sa att de skulle fa basta mojliga filmvinkel. Det var inte populart hos oss eftersom de inte verkade vaga fraga nagon av de andra vuxna utan bara de som var halften av deras egen alder. Sadant tycker vi inte om.

Phu Quoc oarna i Vietnam var nog en perfekt plats for en honeymoon for tva. Det funkade dock for en honeymoon for fyra ocksa. Vi lag pa stranden och hade det skont vilket behovdes. Tog en tur ut med en bat och trots blasten och stormen var det en fin tur med fiske och snorkling. Fick prova pa ra sjoborre, innanmatet da inte taggarna och det smakade helt okej och skulle tydligen gora mig stark sa jag hoppas det har effekt.

Dagen da vi skulle ta baten in var inte mindre blasig den. Vi satte oss och insag inte vilket ode vi gick till motes. Det borjade stegvist gunga mer och mer och tillslut var det som en konstant "Vikingagungan" pa GronaLund i tre timmar. Overallt spydde folk och personalen pa baten fick springa och hamta spypasar och torka bort det som hamnat utanfor. Med en pase i hogsta hugg lyckades jag tillslut somna in i nagon orolig somn. En stund senare vaknade jag av tidernas techno och nar jag slog upp ogonen mottes jag av tva kampande tuppar pa storbildsTV:n framfor mig. Gungandet hade nu avtagit och istallet var alla passagerare djupt inne i tuppfaktningen som sandes.

Val inne pa fastlandet i Rach Gia slutade inte oturen for dar blev vi lurade och korda till en bensinmack for att dar hoppa pa bussen mot gransen. Nar vi vagrade betala det de begarde, fyra ganger sa mycket som vi hort tidigare och tvivlade pa om detta verkligen var busstationen skrattade vietnameserna och sa att vi inte var kloka att sadana priser finns inte och klart att busstationen ligger har. Efter en lang diskussion fick vi i alla fall aka vidare i taxin och en km bort lag ju busstationen och dar kostade biljetten som vi hort tidigare.

Har i Phnom Penh bor vi vid vattnet och har det riktigt fint. Det ar litet slitet i kanterna bara, en vattenfylld ratta flyter pa vagen in, golvet har stora hal och ar lappat, ena gardinen saknas, lampan i taket ar trasigt men till hostelets forsvar sa betalat jag bara ungefar 10 per natt sa jag ska inte klaga. Man far vad man betalar for. Maten i kvarteret ar inte fy skam den. Fick en storslagen kycklinggryta med kokosmjolk for 20 kr sa jag ar nojd sa lange magen ar glad.

Tuggar groda och buggar pa Apocalypse Now

Sitter pa ett svettigt internetcafe mitt i Ho Chi Minh City i Vietnam och tar det lugnt efter nagra hektiska dagar. Vietnam ar ett skont avbrott fran civilisationen i Hong Kong. Lite mindre hoghus och lite mindre Gucci-gallerior. Hong Kong hade anda en hel del att bjuda pa. Varje kvall samlas massor av manniskor nere vid Avenue of stars, Hong Kongs svar pa Hollywoods hander i marken. Dar sprang alla kineser runt och fotade varje handavtryck och poserade bredvid Bruce Lee och alla andra filmstjarnor. Vid 8 pa kvallen brakar den dagliga ljusshowen loss. Med musik blinkar alla husen i staden i takt och laserstralar pryder himlen. Kandes lite overdrivet att ha de varje kvall med tanke pa att vissa som bor i staden saknar elektricitet. Prickade in Victoria peak ocksa sa att vi fick utsikt over staden och den var inte dalig. Nar man tycker att man aker sa langt hemifran man kan och bara ser kinser runt omkring an blev det lite forvanande nar det visade sig att en tjej fran Stockholm som jag larde kanna i Salen, Josefine bor i samma hus som oss i en mangmiljon stad som Hong Kong. Vi fick oss i alla fall en trevlig kvall dar vi vandrade runt i ett nattligt Hong Kong.

Vara planer pa att resa till Hanoi blev andrade eftersom det var den varsta oversvamningen pa 20 ar. Istallet fick flyget ga till sodra Vietnam, Ho Chi Minh city. Har har vi atit groda, stickiga frukter och svishat pa moped.

Turistattraktionerna har nastan bara praglats av kriget utom en kopia av Notre Dame katedralen, som ocksa var fin. Krigsmuseet fick sig ett besok och aven Cu Chi tunnlarna utanfor staden. Dar gomde sig vietnameserna under kriget och nu kryllar det istallet av turister. Men eftersom att turisterna ar for tjocka har de fatt lov att gora tunnlarna storre for att de ska fa plats. Vi krop tillsammans i en lang lite storre men sen fanns det ocksa ett litet hal som man kunde ala sig ner i. Dar krop jag ner i totalt morker i leriga sma, sma gangar. Nar jag var dar nere maste jag erkanna att jag sjalv kande mig lite klaustrobisk och nar jag horde hur nagon kvinna langt dar framme ville vanda kande jag att jag var glad att jag inte behovde bo dar nere som en annan Gollum. Ovanfor ryggen horde jag och kande nagot fladdra sa det var nog tur att det inte fanns nagot lyse. Var guidade tur med den 1,40 langa vietnamesiska farbror fortsatte till de olika fallorna som de anvant under kriget. De amerikanska gubbarna blandat med diverse turister forundrades over de olika geniala fallorna som gomts i djungeln. Under hela turen horde man skott langt bort i skogen och jag undrade om det var nagot inspelat for att oka kanslan av krig. Nar vi val kom langre in i djungeln visade det sig vara en skjutbana. Kandes lite skumt att man efter krigsmuseets hemska fotografier och de sma tunnlarna dar manniskorna gomde sig for att slippa skjutandet, kande for att dra av nagra skott pa en skjutbana. Folk skrek av fortjusning och ljudet fran gevaren var oronbedovande och blev lite magstarkt for min smak.

Har tagit pulsen pa HCMC's nattliv och de vet hur man ska sla klackarna i taket. Borjade med en bambuinspirerad bar i narheten dar vi bodde. Personalen pa sakert 20 stycken var jattetrevlig och efter att vi bestallt bade mat och dricka gav de oss blommor och blev helt upp i varv och borjade sla i en gong-gong. Vi rycktes med i den upprymda stamningen och var inte samre vi an att vi slog flera ganger i den stora gong-gongen som hangde over baren. Nar vi alla slagit flera ganger var, var det som om personalen holl pa att do av skratt och da vande de pa gong-gongen och visade vad som stod pa baksidan. "Du som slar i gong-gongen maste bjuda alla i personalen pa en drink". Efter en hel del lirkande lyckades vi slippa undan fast med priset att vi fick en hel del sura miner fran personalen. Kvallen fortsatte i alla fall till vietnamesernas favorit stalle i staden, Apocalypse Now, vad skulle det annars heta? Dar dansade vi med folket i staden natten lang och trots inredningen och namnet kandes Vietnam-kriget valdigt avlagset.

Nasta hallplats blir Phu Quoc oarna dar stranden kanns valdigt lockande efter manga hektiska dagar i storstaderna.

Stagedivande zombies - Shanghai var konst(igt)

Shanghai, som New York pa 50-talet sa folket, med 20 ar i bagaget kan jag inte svara om det ar sant men gillade Shanghai, det gjorde jag. Staden bjod pa mycket konst, sa ja tack sa jag. Vi fick oss en titt i en synagoga fran 50-talet och faktiskt en guidning pa engelska. Kul att se lite annat mot alla tempel fran tidigare stader.

Shanghai vistelsen har egentligen mest praglats av mat. Fran att under tidigare pa resan ha varit sparsam pa mat och ibland gjort sa mycket att vi helt glomt att ata, gav Shanghais fria schema oss mer fokus pa maten och det gav manga paltkomor. Borjade med en brunch vid ankomsten som gick overstyr. Det hela resulterde i att vi inte kunde motsta dumplingsen, nudlarna och all mat pa gatan samtidigt som vi ocksa lyckades bli stammisar pa ett dygnet runt oppet bageri dar gratis provsmakning var omojlig att motsta.

Har inte bara tagit tempern pa brodet utan aven nattlivet. Torsdags kvallen tillbringades forst pa en kinesisk sylta ihop med ett gang kineser som tog sig en torsdagsol och lite mat. Sedan foljde Barbarossa, en krog pa en o mitt i People's Park. Dar fick vi oss en trevlig stund ihop med Dimitri, Jorge mfl som var ett gang stekare, vissa boende i Shanghai andra hade bara sitt extra hem i Shanghai dar de jobbade ibland.

Fredagskvallen blev a la Shanghai stil pa stadens enda underground musikklubb, Ya Yin Tang. Hade last om det i en artikel i Sverige ett halvar tidigare och bestamt mig for dit ska jag ga. Vi fragade runt bland folk vi tyckte sag ut som klubbens malgrupp men ingen verkade kanna till stallet. Fanns stallet i verkligeheten eller var det abra en myt? Hoppet om att fa komma dit sjonk men efter lite surfande och oversattning till kinesiska tog vi oss dit pa fredagskvallen, Halloweenkvallen och da bandet Subs spelade. Bandet var helt galet med en tjej som frontfigur som korde pa som om det inte fanns nagon morgondag och fick med sig publiken direkt. Hela publiken var som efter ett hart traningspass men Subs fortsatte pa stenhart och sangerskan kastade trojan, hangde sig i micksladden och stagedivade ut i publikhavet. Eftersom det var Halloween var en del utkladda vilket forklarade den stagedivande zombien med blod over den vita klanningen som flot runt pa publikhavet emellanat. Ibland kastades hon upp pa scenen och sjong med hon ocksa. Hela kvallen var helt over forvantan och jag hoppas att jag far ta del av Kinas undergroundscen manga ganger i framtiden.

Hoppade pa taget mot Hong Kong igar och det var med lite vemod som jag lamnade Shanghai. Hong Kong har hittills bjudit pa en hel del deja vuer for min del. I kvarteret dar vi bor finns en hel del indiska matstallen och liksom en hel del indier forstas. Fick mig en biryani och en diskussion som ofta om priset a la indisk stil. Har aven fatt oss en glimt av stadens skyline och den har imponerat trots att Shanghais hade en hel del hoga hus att imponera med. I Shanghai tog vi oss ut till Pudong, den nya delen av staden. Eftersom planboken gnallde avstod vi fran det hoga huset for turisterna och gick till det lika hoga huset bredvid istallet, en kontorsbyggnad och lyckades smita oss upp till 50'e vaningen i alla fall och njuta av utsikten som tyvarr var ratt disig som manga andra dagar i Shanghai.

Naval Hong Kong kommer i alla fall bjuda pa ny tillskott i resegruppen, Maria och Victoria anlander farska fran hemlandet imorgon och kan bli som en skon uppblandning for mig och Sara som numera borjat bli som ett gift par i lika klader, nagra extra bilringar av Shanghai och delar maten och allt dartill. Jag maste tillagga att vi skippat nagra delar av aktenskapets masten, gnabbet och samlivet har darfor inte sa stort fokus i vart forhallande.