"Jazzbyxan"

Jag har gått på golfbanan, yes! Så nu får Tiger se upp för min sving.

Tog mig också i kragen och var ute och joggade. Det flöt på rätt bra men på vägen hem blev jag omkörd av en moped. Oftast är det ju småkids men inte den här gången. En man med en hjälm som påminde om en farthjälm och framför allt iförd jazzbyxor i stil med de från redskapsgymnastiken -98. Glansiga och fladdriga flög de förbi mig. Men efter några hundra meter hade han stannat och fipplade lite på sin moped. Efter att jag sprungit om körde han efter mig och gjorde samma sak två gånger till. Mitt hjärta började springa snabbare än mina ben och jag började föreställa mig olika scenarion där jazzbyxemannen förföljer mig överallt. Jag börjar planera flyktvägar och funderar på att ändra min joggingrutt för att förvilla "Jazzbyxan". När jag springer om honom ännu en gång har han svängt in på en väg och stannat och kikat efter mig. Eftersom "Jazzbyxan" redan svängt in och jag fortsätter rakt blir han tvungen att bryta sitt förföljarmönster men han slänger en blick efter mig som jag inte kan låta bli att vända mig om och titta efter, man ska inte men kan inte låta bli. När han försvunnit utom synhåll märker jag vad långt jag sprungit och vad lätt det gått. Så nu vet jag vad som behövs inför nästa löprunda, en potentiell våldtäcktsman som förföljer mig för då springer jag som den värsta kenyanen. Nästa gång hoppas jag på en med body eller i alla fall benvärmare, gillar vekrligen inte jazzbyxetyget, det förföljer mig i mina mardrömmar...